BAKGRUND:Utomhuspedagogik är en mycket aktuell pedagogisk avgrening med komplex innebörd. I vårt bakgrundsavsnitt närmar vi oss en begreppsförklaring så väl som en spegling av det utomhuspedagogiska fältet. Detta görs ur ett historiskt såväl som nutida perspektiv med en didaktisk aspekt.SYFTE:Vår studie syftar till att undersöka verksamma utomhuspedagogers uppfattning om utom-huspedagogik som arbetsmetod och vad som särskiljer denna sorts pedagogik.METOD:Vi använder oss av kvalitativa intervjuer, på så vis kan vi undersöka verksamma utomhus-pedagogers uppfattningar. Vi har vänt oss till åtta verksamma utomhuspedagoger som dagli-gen arbetar med utomhuspedagogik och därmed förhoppningsvis besitter den kunskap vi är intresserade utav.RESULTAT:Vårt resultat leder till slutsatsen att den utomhuspedagogiska arbetsmetoden ställer höga krav på pedagogen. Det egna engagemanget är nödvändigt för en givande och fungerande utomhuspedagogik.

Studiens syfte är att bidra till en ökad förståelse och insikt i pedagogers motiv för användandet och inte användandet av grupparbete som arbetsmetod i den svenska skolan. Grupparbete som arbetsmetod har minskat i den svenska skolan på 2000-talet, vilket vi har svårt att förena med de teorier som genomsyrar den svenska läroplanen, det vill säga de konstruktivistiska och sociokulturella teorierna. Vi har i denna studie valt att undersöka verksamma pedagogers uppfattningar kring de motiv dessa har för att arbeta och inte arbeta med grupparbete som arbetsmetod. Vi har använt oss av en fenomenografisk ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har undersökt sex pedagogers uppfattningar kring grupparbete som arbetsmetod på en skola i mellersta norrland.

Jag har valt att genom min studie synliggöra några pedagogers tankar kring utomhuspedagogik. Mina frågeställningar är:Vad står egentligen utomhuspedagogik för och vilken syn har lärarna som jobbar med naturförskola på begreppet? Hur ser leken ut i en utomhuspedagogisk verksamhet, kan personalen se några skillnader jämfört med leken inomhus? Hur ser pedagogerna på sin roll som ledare när verksamheten är placerad utomhus?   I bakgrunden tar jag upp relevant forskning och historik kring utomhuspedagogik, lekens betydelse och ledarskap. Jag har valt att använda mig av en kvalitativ undersökning med hjälp av ett mellanting mellan halvstrukturerade frågor och en öppen intervju. I datarbearbetningen använder jag mig av den fenomenografiska metoden som bygger på den kvalitativa analysen.

Syftet med detta kandidatarbete är att testa en arbetsmetod som skiljer sig ifrån det en mindre grupp i vanliga fall använder sig av: en komponentbaserad arbetsprocess för att utforska och sammanställa arbetserfarenheten med den komponentbaserade arbetsmetoden, utvecklar vi därför ett digitalt spel..

Vårt syfte med undersökningen är att synliggöra hur pedagoger på uteförskolor använder utemiljön för att stimulera barnens språkutveckling. Våra frågeställningar är: Hur arbetar förskollärare språkstimulerande i en utomhuspedagogisk verksamhet? Hur tas miljön till vara i det språkstimulerande arbetet? Hur synliggörs dokumentationen av barnens lärande i en utomhuspedagogisk verksamhet? I teoridelen har vi bland annat använt Germund Sellgrens (2005) och Gösta Skoglunds (1994) teorier kring vad det innebär att arbeta utomhuspedagogiskt. De berättar att lärande utomhus ger rikare intryck och djupare kunskap. Det handlar om att utnyttja naturen som läromedel i en mängd olika sammanhang.

Sju förskolor med utomhuspedagogisk profil undersöktes i denna studie. Genom kvalitativa intervjuer med totalt 6 förskollärare och 22 barn kartlades hur förskollärare och barn i utomhuspedagogiska förskolor uppfattar lärande och kunskapsskapande. För att komplettera intervjuerna gjordes deltagande observationer i 5 av de 7 förskolorna under en hel dag och dokumentation kring lärande studerades i samma syfte. Studien visar att förskollärarnas uppfattningar kring lärande och kunskaper stöttas av vetenskaplig forskning och teoribildning. En tydlig betoning på sociala kunskaper, som ett viktigt kunskapsområde, präglade förskollärarnas syn.

Matematikundervisningen i den svenska skolan är ett omdebatterat ämne. Debatten handlar bland annat om vilken arbetsmetod som är lämpligast och bäst främjar elevernas kunskapsutveckling. Den här studien är inriktad på arbetsmetoden utomhusmatematik. Studiens syfte är att undersöka hur lärare som är aktiva i grundskolans år 1-3 ser på utomhusmatematikens betydelse för matematikundervisningen. Studien undersöker även vad lärare ser för möjligheter och svårigheter med denna arbetsmetod.

Syftet med undersökningen var att få ökad förståelse för yrkesverksamma pedagogers användning av och inställning till utomhuspedagogik. Frågor som också ställdes var vilka huvudsakliga faktorer som styr pedagogernas inställning till utomhuspedagogik och hur dessa står i relation till den faktiska användningen. Undersökningen, av kvalitativ karaktär, baserades på personliga intervjuer med fyra pedagoger verksamma i skolår förskoleklass till år 3. Flertalet faktorer identifierades som motiverande respektive hindrande för utomhuspedagogisk verksamhet. Resultatet visade att pedagogerna motiveras att använda utomhus som lärandemiljö på grundval av de positiva effekter som utomhuspedagogisk verksamhet har på bland annat lärande och hälsa.

Syftet med detta kandidatarbete är att testa en arbetsmetod som skiljer sig ifrån det en mindre grupp i vanliga fall använder sig av: en komponentbaserad arbetsprocess för att utforska och sammanställa arbetserfarenheten med den komponentbaserade arbetsmetoden, utvecklar vi därför ett digitalt spel..

Syftet med detta arbete är att få en ökad insikt om vilka arbetsmetoder pedagoger väljer att använda sig av när de arbetar med den tidiga läsinlärningen. Jag har velat ta reda på om pedagoger väljer att kombinera två skilda metoder såsom analytisk och syntetisk arbetsmetod. Analytisk arbetsmetod innebär att läsinlärningen utgår från en helhet för att sedan analysera delarna. En syntetisk arbetsmetod innebär att läsinlärningen utgår från olika delar för att sedan fogas samman till en helhet. Jag vill få en djupare kunskap om hur de pedagoger som medverkar i min undersökning ser på sina egna läsinlärningsmetoder.

Denna studie syftar till att problematisera användandet av läxan som arbetsmetod i skolan.Undersökningen är inspirerad av grundad teori där empirin omfattas av enkätundersökningar ochintervjuer av gymnasielärare i en medelstor svensk stad samt studier av övrig forskning ochlitteratur som berör området. Den genererade teorins kärnkategorin utgörs av att det finns enideologisk skiljelinje mellan de som förespråkar läxan och dess motståndare. Underkategoriernabestår således dels av de två motstående kategorierna för och emot läxan som arbetsmetod, mendäremellan framkom även en tredje kategori bestående av ambivalenta lärare. Den ideologiskaståndpunkten man valt visade sig nämligen, av praktiska skäl, för många vara svår att genomfåraoch arbeta efter i praktiken. De som i grunden är negativa till läxan, men som ändå använder sigav den som arbetsmetod, menar att så som skolan är organiserad är det omöjligt att uppnåkursmålen annars..

Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur några lärares kunskaper, erfarenheter, uppfattningar och deras egna sätt att lösa uppgifter påverkar deras val av arbetsmetod i klassrummet. Vi intervjuade lärare med olika bakgrunder och metoden vi använde för att komma fram till vårt resultat var kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att lärarna i undersökningen vill arbeta undersökande för att skapa relationell förståelse hos eleverna men klarar inte alltid av det då de själva saknar tillräckliga ämneskunskaper för detta. Utifrån resultatet kunde vi dra slutsatsen att lärarnas ämneskunskaper är avgörande för vilka arbetsmetoder de använder även om arbetsmetoderna inte stämmer överens med deras uppfattningar om hur god matematikundervisning bör vara..

Syftet med mitt examensarbete är att ta reda på om utomhusmiljön på förskolan påverkar barns lekar, och om någon typ av lek kan anses vara mer språkutvecklande än andra. I studien jämförs två förskolor; en traditionell och en med utomhuspedagogisk profil. Studien är kvalitativ och det material den bygger på utgörs av litteraturstudier, observationer av barns fria utomhuslekar och intervjuer med förskollärarna. Med litteraturens hjälp har jag ringat in tre lektyper som anses vara utvecklande för språket, nämligen roll- och fantasilekar samt lekar där barn får möjlighet att träna upp sin motorik. Min undersökning visar att barn är duktiga på att anpassa sina lekar efter den lekmiljö de har tillgång till.

Syftet med studien var att undersöka hur väl eleverna genom att arbeta med problemlösningsuppgifter i matematik gavs möjlighet till en ökad förståelse för matematikens användningsområden i vardagen. Vi har genomfört en kvantitativ del med två enkäter, en för att nå elevernas förförståelse samt en för att se en eventuell förändring. Även en kvalitativ del har utförts bestående av observationer samt två ?djupobservationer?. Det som observerats samt följts upp med den andra enkäten är en lektionsserie om nio stycken problemlösningsuppgifter i matematik som eleverna har arbetat med i grupper.

Bakgrund:Forskning visar att elever upplever svårigheter med geometri och att dessa svårigheter kan bero lektionsupplägget. När det gäller det geometriska området volym har vi uppmärksammat att forskning om hur elever bäst tillgodogör sig undervisning inom detta område är bristfällig. Mot bakgrund av detta vill vi med vår studie undersöka om elever uppvisar några skillnader i resultat beroende på om de har fått arbeta med en teoretisk arbetsmetod eller en praktisk arbetsmetod.Syfte:Syftet är att undersöka om elever uppvisar några skillnader i resultat beroende på om de har arbetat med en teoretisk eller en praktisk arbetsmetod.Metod:Den metod som har använts i vår studie är den första delen av en learning study-cykel. Istället för att utföra en full learning study-cykel i en och samma klass, har vi utfört den första halvan av cykeln i två olika klasser. Eleverna som har deltagit i studien har diagnostiserats med en för- och en efterdiagnos.